Ibland bara saknar man så mycket att det nästan är dödligt. Då vill jag gråta men jag gör det inte, jag vill skrika men kan inte. Det brukar sluta med att jag bara sitter, helt ensam, och tänker. Tänker på allt mellan himmel och jord. Tänker på fina promenader jag tagit med fina personer, tänker på fina resor jag gjort, fina saker som folk sagt,fina kvällar jag haft med fina vänner. Ikväll är en av av dessa dagar. Jag bara vet inte vart jag är eller vill vara eller ska göra. Fast egentligen har jag stenkoll på allt.
Jag ger världen en sista vink för denna dag och kryper till sängs med min underbara bok!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar